Nu är du fri och jag är human
Du vet hur jag brukar låta, dramatisk och pretentiös
Du som läste mina tankar och värmde mig när jag frös
Du vet att jag aldrig gör er illa, kommer va äckligt generös
Men hela tillvaron känns så jävla meningslös
Jag vet jag borde inte älska så förtvivlat som jag gör
Från djupet av min självömkan, jag vet!
Det finns risker med kärlek och det svider när den dör
MEN DET VAR DU SOM TALADE OM EVIGHET
















Heter det inte “självmedömkan”
:D:D:D:D