while I still believe in love…

Jag blir så arg. Varför är det okej att leka med mina känslor?
Jag vet att det var alkoholen som talade, jag vet att du inte tänker, men det svider likförbaskat.
Vrid om kniven du, gör det bara.
So you want me to bleed for you when my wounds finally started to heal?
Kan inte hon flytta hit snart, så du har någon annan att leka med.
Jag kan ändå inte tävla mot henne. Jag tänker inte ens försöka.
För jag betyder ingenting. Jag är värdelös. Ett objekt. Utbytbar…

Jag blir så trött. Trött på alla som dömer. Det känns så.
“suck, nu går erika och gör något dumt igen”. Ingen frågar ens hur det är.
Jag vet ju så väl. Jag vet att jag gör fel val, tar de sämsta vägarna,
trasslar in mig i mörkret, men jag kan inte rå för det.
Min hjärna skriker så högt den kan att “SLUTA SLUTA SLUTA,
DU VET ATT DET ÄR FEL, DU VET HUR ONT DET GÖR, SLUTA FUCKA UPP”,
men jag kan inte rå för det. Kan inte röra en muskel. Paralyserad.
Som om mitt medvetande försvann iväg till en annan värld.
Sen hinner verkligheten ikapp som ett hårt slag i magen. Och man faller. Lika hårt som tårarna.
So you want me to cry for you when I smile, when my tears just dried?

Jag vet att det är dumt. Jag vet att jag bara är fånig. Men jag känner mig så hjälplös.
You’re the sharp teethed tiger and I’m the little tiny squeaking mouse in your mouth.

Just kiss me in the rain, while I still believe in love

Berätta om den här posten:
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • Tumblr
  • Twitter
  • RSS